Kantarell - Cantharellus cibarius Fr.

Beskrivning:
• Hela fruktkropppen gul.
• Hattens översida slät, med ofta vågig hattkant.
• Hattens undersida har grenade åsar som löper ner på foten.
• Kött gulvitt, med något skarp smak och fruktig doft.

Kommentar:
Växer i löv- och barrskog och är vanlig i hela landet utom i Norrlands inland. Förekommer även i fjällbjörkskogen.
Kantarellsäsongen är mycket lång, ofta kommer de första kantarellerna redan i juni-juli, och om nattfrosten inte är allt för grym så kan man finna dem långt in på senhösten. Självklart är kantarell en läckerhet, men jag påpekar gärna att det finns ännu läckrare svampar att plocka!

Förväxlingssvampar: Det finns inga giftsvampar i Sverige som liknar kantarell. Däremot kan ovana svampplockare förväxla den med narrkantarell som har skivor under hatten och saknar matvärde.




 <- Narrkantarell







Kantarell (Cantharellus cibarius) är en ätlig svamp som växer i löv- och barrskog. Med sitt karakteristiska utseende och tydliga smak är det en svamp som är näst intill omöjlig att blanda ihop med någon giftig art, vilket har gjort den till en av de absolut populäraste matsvamparna för amatörplockare. Säsongen är vanligen juli-oktober. Kantarellen är en utsökt matsvamp som går att både konservera och frysa in. Torkning skall dock undvikas då kantareller blir sega och beska av det. Arten är allmän upp till mellersta Sverige, men förekomsten norr därom är blandad. Arten finns dock även i fjällen i fjällbjörksregionen.

Blek Taggsvamp -Hydnum repandum  ovan


Trattkantarelle

Kantarellen ingår i basidsvampsordningen Cantharellales tillsammans med bl.a. trattkantarellen (Craterellus tubaeformis) och den bleka taggsvampen (Hydnum repandum). Denna ordning består av ca. 300 arter och är förvånansvärt morfologiskt och ekologiskt mångfacetterad; såväl mykorrhizabildare (t.ex. släktena Cantharellus, Craterellus, taggsvampssläktet Hydnum och fingersvampssläktet Clavulina) som vednedbrytare (släktena Sistotrema s.l. och Botryobasidium) och till och med fåtalet lavar (släktet Multiclavula) ingår i den. Ordningen anses som tidig inom de fruktkroppsbildande basidsvamparna; detta återspeglas exempelvis av att "skivorna" på undersidan av kantarellernas fruktkroppar inte tros vara evolutionsmässigt likställda (homologa) med skivorna hos övriga skivbärande hattsvampar. "Skivorna" hos kantareller kallas ofta för "lameller" eller "åsar" för att markera deras separata ursprung.

Den vanliga kantarellen har, liksom övriga medlemmar i släktet, en kompakt och icke ihålig fot. Detta kan jämföras med "trattkantarellen" Craterellus tubaeformis, som, liksom övriga medlemmar i släktet Craterellus, har ihålig sådan. De två släktena är mycket nära besläktade.


Källor: Svampguiden
             Skogsstyrelsen
             Wikipedia
             Google Images

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0